|
Till
Sigtuna kommunfullmäktige
195 85 MÄRSTA Medborgarförslag
angående
Kommunala insatser mot klimathotet Vi hemställer - att detta Medborgarförslag på lämpligt sätt beaktas i Sigtuna kommuns planering fr.o.m. 2008 - att kommunen snarast vidtar följande tre åtgärder:
Vi preciserar i detta dokument bakgrunden (bilaga 1) samt ett stort antal insatser som kan göras direkt av Sigtuna kommun (bilaga 2) och/eller som stöd till sina invånares enskilda handlande (bilaga 3) för att reducera klimathotet. Sigtuna datum som ovan
Barbro Beck, Ormbergsvägen 8, 193 36, Sigtuna, 592 500 78 Göran Englesson, Drakslingan 10, 193 40 Sigtuna, 592 524 62 Anders Glans, Märstavägen 4, 193 40 Sigtuna, 070-759 60 59 Finn Hultgren, Stapelgränd 5, 193 31 Sigtuna, 592 517 15 Nils-Magnus Lobenius, Uppsalavägen 2, 193 30 Sigtuna, 594 800 55 Bengt Nannström, Lilla Sjudargården, 193 31 Sigtuna, 592 553 67 Gunnel Petersson, Fasanvägen 8, 195 33 Märsta, 591 141 62, Hans Sköldqvist, Jakobsgränd 3, 193 35 Sigtuna, 502 561 10 Göran Sundqvist, Slånbärsvgen 9B, 193 34 Sigtuna, 592 500 17 Kopia till Aktion för Sigtuna kommun, Märtha Lindberg Centerpartiet i Sigtuna kommun, Bosse Andersson Folkpartiet liberalerna i Sigtuna kommun, Mårten Fintling Kristdemokraterna i Sigtuna kommun, Daniel Linden Miljöpartiet i Sigtuna kommun, Carolina Windefalk Moderaterna i Sigtuna kommun, Lars-Göran Sörqvist Samling för Sigtuna, Olov Holst Socialdemokraterna i Sigtuna kommun, Gun Eriksson Sverigedemokraterna i Sigtuna kommun, Ingemar Svahn Vänsterpartiet i Sigtuna kommun, Perälä Petri Kommunalfullmäktiges ordförande, David Lundqvist Sammanfattning
av Medborgarförslag angående
Kommunala insatser mot klimathotet Sammanfattning Vi är några Sigtunabor, som har kommit att särskilt intressera oss för de många hoten mot det livsuppehållande systemet (som består av naturen och samhället). Konkreta förslag redovisas hä,r hur vi menar att hoten skall bemötas på kommunal nivå i Sigtuna kommun. Vår uppfattning är att vi människor, särskilt i senare tid (uppskattningsvis de senaste 150 åren, vilka sammanfaller med den industriella epoken), överutnyttjar de tillgångar (naturresurser), som det livsuppehållande systemet gett vår planet genom årmiljonerna. Vi - främst inom den industrialiserade delen av världen - tar ut mer resurser från naturen, än vad som löpande tillförs/tillskapas av det livsuppehållande systemet på jorden. Ett verkligt klimathot föreligger och detta högst sannolikt som en följd av människans uttag av ej förnybara fossila bränslen; såsom kol, olja och naturgas. Det är höjt över allt tvivel, att jordens energiresurser (solenergin undantaget) i framtiden kommer att minska och kräver oundvikligen en omställning i vårt sätt att förhålla oss till verkligheten. För att inom rimlig tid nå effekter som bromsar/hejdar/minskar klimathotet, krävs kraftfulla insatser av beslutsfattare på alla nivåer. Men vi menar också, att de måste göras av oss alla som individer. Det är först när förändringarna når den individuella nivån, som insatser får den önskande effekten. Kommunen har en påtaglig möjlighet att informera, motivera och stödja kommuninvånarna, som enskilda individer/familjer, att via sin konsumtion och sitt dagliga liv i övrigt bidra till att motverka klimathotet. Stöd för att agera ges i kommunallagen. Att Sigtuna är medlem i Sveriges eko-kommuner förpliktar på ett särskilt sätt. Med vårt medborgarförslag vill vi efter förmåga bidra med idéer, praktiserade på annat håll samt egna, till hur Sigtuna kommun skulle kunna bli en kraftfull aktör i strävandena att motarbeta det globala klimathotet och mildra effekten på den kommande bristen på fossila bränslen. Vi föreslår också några konkreta och angelägna åtgärder för en snar diskussion och beslut att snarast omsättas i praktiken. Bilaga 1 till Medborgarförslag angående Kommunala insatser mot klimathotet Bakgrund till tänkbara och önskvärda kommunala initiativ och insatser mot klimathotet Vi är några Sigtunabor som kommit att särskilt intressera oss för de många hoten mot det livsuppehållande systemet (som består av naturen och samhället), en ödesfråga för vår jord, dess liv och därmed för mänskligheten. Detta medborgarförslag redovisar, hur vi menar att hoten kan bemötas på kommunal nivå i Sigtuna kommun. Inom parentes ges hänvisning till källor till stöd för förslagen. Vår uppfattning är att vi människor, särskilt i senare tid (uppskattningsvis de senaste 150 åren vilka sammanfaller med den industriella epoken), överutnyttjar de tillgångar (naturresurser), som det livsuppehållande systemet utvecklat genom årmiljonerna. Vi - främst inom den industrialiserade delen av världen - tar ut mer resurser från naturen, än vad som löpande tillförs/tillskapas av det livsuppehållande systemet på jorden. Ett tydligt bevis på detta är de rön och slutsatser som FN:s internationella klimatpanel IPCC (www.smhi.se, nyhetsarkivet för maj 2007) under 2007 presenterat. Det alltför höga resursuttaget har, enligt IPPC, lett till den s.k. växthus¬effekten med därav följande temperaturhöjning och med denna förknippade negativa rubbningar av förutsättningarna för livet på jorden. Sådana har redan inträffat, och kommer i en relativt nära framtid sannolikt att äga rum i än större omfattning. Ett verkligt klimathot föreligger alltså, och detta som en följd av människans överförbrukning av ej förnybara fossila bränslen; såsom kol, olja och naturgas. Dessa naturresurser representerar lagrad solenergi via processer, som bundit ofantliga mängder av framförallt koldioxid, men också stora mängder farliga substanser i form av tungmetaller. Härav framgår klart, att mänskligheten med stor beslutsamhet och skyndsamhet måste agera mot den globala temperaturhöjningen, i ett första steg genom att väsentligt minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser (t.ex. metan) till jordens omgivande luftlager. Temperaturförhöjningen/klimatförsämringen är i sig ytterst allvarligt och potentiellt ödesdiger för det mänskliga samhället, men är bara ett av flera symptom på något än allvarligare, nämligen bristen på uthållighet och hållbarhet i det livsuppehållande systemet, som är det ultimata hotet. I ett andra, lika viktigt steg är det därför nödvändigt att förbättra planetens förmåga att löpande nybilda naturresurser, en förmåga som under den intensiva industrialiserings-perioden väsentligen försämrats. Vi anser, att vi måste nämna detta, för att ingen skall föreledas tro att våra problem skulle vara avklarade genom en helhjärtad fokusering på att ”enbart” hejda klimathotet. Vidare måste också understrykas den sårbarhet, som samhället åsamkats genom beroendet av fossila bränslen. Det är höjt över allt tvivel, att jordens energiresurser (solenergin undantaget) i framtiden kommer att minska och vårt förhållningssätt till detta faktum, måste innebära den omställning, som oundvikligen måste ske. Att ”vänta och se” till dess att en ödesdiger resursminskning uppstått, innan man agerar vore inte särskilt klokt med tanke på omfattningen av den effekt det kommer att få på samhället (Vi tänker på en fortsatt global uppvärmning och en häftig ekonomisk omställning i trängt läge.). Dessbättre finns insikten om det växande klimathotet hos världens beslutsfattare. Kyotoprotokollet och EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp är inledande, samverkande - om än marginella och otillräckliga - steg på internationell nivå. På nationell nivå i Sverige och på andra håll finns insikten, att vi bör gå ännu längre och snabbare fram. Dock, den erforderliga djupa insikten om den ytterst allvarliga situationen, samt den nödvändiga handlingskraften för att bryta utvecklingen finns ännu inte. Risken är stor att växthuseffekten genom människans överutnyttjande av jordens tillgångar bara förstärks genom ökande efterfrågan på resurserna. Den ekonomiska tillväxten i t.ex. Asien samt den ökande globala befolkningen (ca. 70 miljoner per år) utgör, tillsammans med ”de utvecklade” ländernas fortsatta strävan efter en icke hållbarhetsbaserad ekonomisk tillväxt de underliggande drivkrafterna. Det alltså själva strävan efter en sådan ”ovillkorad” tillväxt, vilket man fortfarande tar som självklar, som är motorn i den skadliga utvecklingen vi nu ser. Bilaga 2 till Medborgarförslag angående Kommunala insatser mot klimathotet Förslag på insatser att diskuteras och successivt genomföras, för att Sigtuna kommun skall kunna bli kraftfull aktör i strävandet att motarbeta det globala klimathotet? För att inom rimlig tid nå effekter som bromsar/hejdar/minskar klimathotet behöver kraftfulla insatser göras av beslutsfattare på alla nivåer världen över, liksom av oss alla som individer. Vägledning för de kommunala beslutsfattarnas ansvar för att vidta åtgärder ger kommunallagen. Den ger kommunerna ett öppet mandat och därmed möjlighet (eller kanske skyldighet) att självständigt ta ställning till vad som är viktigt för dess medborgare och dessas förutsättningar att leva sina liv i den aktuella kommunen. Det finns alltså - som vi tolkar det - stort utrymme för att agera inom ramen för det allmänna intresset. När vi då vet, att förutsättningarna för människors liv i Sigtuna kommer att påverkas av klimatförändringar och inom inte alltför avlägsen framtid, begränsad tillgång på fossila bränslen, så är det ett allmänt intresse att ta reda på läget, undersöka konsekvenserna och föreslå eventuella motåtgärder, eller att i vart fall skapa större beredskap. Det är inte någon annan instans i samhället, som skall göra detta för Sigtunabornas räkning, och därmed faller uppgiften på Sigtuna kommun. Vi har i nätverket Sigtuna Exergigrupp (www.exergigruppen-sigtuna.se) funderat över vad vi för vår del kan göra lokalt här i Sigtuna kommun och har inbjudit politiker till våra seminarier och till deltagande i nätverksdiskussioner. Vi hoppas och tror, att vi och våra sympatisörer utanför gruppen därmed kan bli till någon nytta i kommunens strävande, så att klimatfrågan (och därmed en hållbarare samhällsutveckling!) framöver blir en allt mer uppmärksammad aspekt i den kommunala verksamheten. Vi har förstått att kommunens planeringsanvisningar för 2008 (Kommunfullmäktiges beslut 2020-06-14 §111) adresserar frågan explicit gällande kommunens egen verksamhet. Men vi menar också, att kommunen genom sina många kontaktvägar kan informera, motivera och stödja kommuninvånarna, som enskilda individer/familjer, att via sin konsumtion och sitt dagliga liv i övrigt bidra till att motverka klimathotet och det bakomliggande behovet av fossila bränslen. Det är först när förändringarna når den individuella brukarnivån, som insatserna får den önskade effekten. Att Sigtuna är medlem i Sveriges eko-kommuner (www.sekom.nu) förpliktar på ett särskilt sätt. Med vårt medborgarförslag vill vi efter förmåga bidra med idéer, praktiserade på annat håll samt egna, till hur Sigtuna kommun skulle kunna bli en kraftfull aktör i strävandena att motarbeta det globala klimathotet och mildra verkningarna av den kommande globala bristen på fossila bränslen. Vi vill på detta stadium aktualisera följande åtgärdsförslag
Bilaga 3 till Medborgarförslag angående Kommunala insatser mot klimathotet Förslag till information/råd som Sigtuna kommun bör besluta om att ge till sina medborgare, om hur dessa som enskilda medborgare kan bidra till att motverka det globala klimathotet och göra Sigtuna till en ledande kommun i dessa stävanden
|