Exergigruppen i Sigtuna





Utkast
 till punkter i diskussionsunderlag för ett eventuellt ”manifest”/”handlingsprogram” .
Avsikten med dessa ”punkter” är att stimulera diskussionen både inom och utanför Exergigruppen.

Följande citat är hämtat ur  boken “Gryning över Kalahari - hur människan blev människa”, av Lasse Berg, utkommen 2005.
Citatet syftar endast till att ge en ”introduktion” till tankegångar som gäller framtiden.

”För 100.000 år sedan utgjordes den moderna människan av en liten grupp på mellan 20.000 och 100.000 afrikaner.
För omkring 10.000 år sedan lade vi om vår livsföring i grunden. Vi började hålla husdjur, istället för att jaga, och vi började bruka jorden, istället för att samla. Det ledde till en total omställning av hur vi bodde (på samma ställe året runt), hur många vi var på samma plats (uppåt hundra gånger så många per ytenhet) och vad vi åt (produkter av mjölk och olika sädesslag, som vi knappt alls fått i oss tidigare).

Det förändrade också vårt utseende. Sedan vi lämnade Afrika har alla jordens människor blivit allt mindre och fått en svagare benstomme. Våra skallar reducerades också liksom dess innehåll av grå massa. De mest dramatiska förändringarna i den riktningen har ägt rum under de senaste 10.000 åren. Det har att göra med att jordbruket och husdjuren gjorde det möjligt att få ut mer mat per ytenhet. Men inte alltid mer per person.

Problemet var att denna nya mat var mindre väl anpassad till vad evolutionen genetiskt lämpat oss för. Sedan vi lämnat Afrika hade vi fortsatt att äta gott, mycket fisk och kött, på våra vandringar längs världens stränder, eller över asiatiska mammutstäpper och europeiska renbetesland. Men nu gav oss spannmåls- och mjölkdieten betydligt sämre mat. Resultatet blev att vi krympte. Särskilt dramatisk blev effekten bland människor i Asien som levde på en risdiet med endast små inslag av animaliskt protein. Inte heller dagens afrikaner ser ut så som de som fanns där vid tiden för vårt uttåg ur hemkontinenten. Den grupp som anses ha behållit mest av vårt ursprungliga utseende, vår kraftiga kroppsbyggnad är invånarna på Nya Guinea.

Men med hjälp av egen produktion av föda kunde vi nu organisera stora mängder människor i byar, samhällen och så småningom för 6-5000 år sedan i städer och riken. Livet blev kanske inte så kul och fritt som tidigare: mer hårt arbete och mindre småprat på vandring mellan horisonterna. Jordbrukssamhället gav oss också en mer kontrollerad och skyddad, förvekligande miljö än jägar- och samlarlivet i det fria. Här skapades också människans första verkligt hierarkiska samhällen. Där några få hade makt över många. Men dessa organiserade människomassor gjorde att vi fick en makt över vår omgivning som ingen djurart tidigare varit i närheten av. Vi blev oövervinnerliga.

Vi var det första djur som systematiskt började stjäla andra arters hela levnadsnischer. Vi trängde bort svinen från rötterna. Rovdjuren från deras byten, andra homininer från deras invanda biotoper. Våra förfäders sociala organisation, skarpa iakttagelseförmåga av hur andra djur beter sig och tänker, goda minne samt verktyg gjorde dem till de mest framgångsrika parasiterna någonsin. Bortträngd, dödad, uppäten försvann den ena djurarten efter den andra längs vår väg.

Under hela vår expansion gällde också att vart än denna varelse begav sig dukade de människor som redan fanns där under. Antingen det nu berodde på tidiga folkmord, vår övermäktiga konkurrens eller på att de förra invånarna helt enkelt genetiskt sett slukades upp av denna framgångsrika människa med sin explosiva befolkningstillväxt”.
Slut citat.

Så över till några hittills framarbetade ”punkter” att bygga på, fundera vidare kring - och vidare: 1 - 8:

1.Vår civilisations historik - Hur blev det så?
Vi ser hur den problematiska situationen för det livsuppehållande systemet (biosfären) är ett resultat av den historiska process som pågått de senaste tvåtusen åren, ja, ända sedan plogen blev stilbildande för människans förhållande till skapelsen. Språk, symboler och metaforer är delar av vårt kulturella och historiska arv. Olika tolkningar  av de i skapelsen (tillvaron) nedlagda principerna med hjälp av “naturlagar”  har under skilda epoker  bidragit till att människans verklighetsuppfattningar (paradigm) ändrats. Exergigruppens  strävan är att förstå och kommunicera innebörden av de grundläggande naturlagarna och att klargöra de begränsningar dessa sätter för vår industricivilisations förmåga och uthållighet samt peka på nödvändigheten av en anpassning till dessa begränsningar.
Att Göra:
1.T.ex. arrangera sommarkurs i samverkan med Sigtunastiftelsen med början sommaren 2007 med fokus på paradigmutveckling. Vidareutveckling till någon form av ”fri akademi”längre fram.
2.Tt.ex. genom nationella och internationella kontakter söka återkoppling på essäer och material som framkommit och förhoppningsvis fortsätter att produceras inom gruppen.
3.



2. Den civiliserade människans hybris.
Vi ser hur vår (västerländska) civilisation successivt har förlorat förståelsen och respekten för de grundläggande processer som bildar naturresurser. Vår civilisation, som via det industriella synsättet har spridits över större delen av världen, kan sägas ha gripits av  hybris och hyser illusionen att en överlägsen förmåga att utveckla ny teknik skall kunna bemästra redan uppkomna och uppkommande problem, såsom t.ex. undergrävandet av det livsuppehållande systemet (”miljöförstörelse). Exergigruppens strävan är att beskriva hur några av de viktigaste av de i Sverige uppsatta miljökvalitetsmålen inte kan uppnås med dagens verklighetsuppfattning som bas. Exergigruppen vill med utgångspunkt i Termodynamiken och särskilt begreppet Exergi åskådliggöra sin grundsyn kring förändringar och strategier samt åtgärder som synes nödvändiga för att förverkliga dessa miljömål - och därmed möjligen också bidra till en gynnsam global utveckling. 
 Att göra:
T.ex
1.. Ett första steg utgör samtalsdagen den 17/5 06 där deltagarna ges
  relevant information bereds tillfälle att diskutera sambanden mellan termodynamiken, exergi och hållbar utveckling samt ges tillfälle att närmare ta del av exergiberäkningar av vissa miljömål samt exergiutfall när det gäller Sigtuna kommun.
2.Ett andra steg består i att tillhandahålla rapporter om exergiberäkningar som gjorts
   på olika anläggningar och kommuner och sätta sådana beräkningar i samband med en bredare samhällsutveckling.
3. Ett tredje steg består i att studera och vidareutveckla kretsloppsbaserade lösningar som utnyttjar naturens egen förmåga att omvandla avfall och andra föroreningar till nya resurser. Ett exempel är att precisera hur reningsverk där föroreningar med naturens hjälp omvandlas till nya resurser i minst samma takt som föroreningarna förs dit kan utvecklas och fungera. Därefter kan man gå vidare och söka intresserad kommun/motsvarande samt ekonomisk sponsor för pilotanläggning.
 (Patent på en dylik anläggning har funnits sedan 1973 men icke kunnat förverkligas på grund av rådande miljölagstiftning.)
(dessutom finns exempoet VA-system utan avlopp, Gammelgarn, Gotland)
4.


3. Drömmen om det Rationella Paradiset - masskonsumtion av Exergi
Grunden till “miljöförstörelsen” (förändring och förödelse av ekosystemet) utgörs av
 masskonsumtion av exergi (den form av energi som åstadkommer arbete
 och som möjliggör alla förändringsprocesser).
 Strukturer som av evolutionen byggts upp under miljarder år
 (fossila bränslen, djur, växter, ren luft, rent vatten och ren jord) konsumeras (förstörs)
  oerhört mycket snabbare än de nybildas
 Detta är icke hållbart eller uthålligt. Vår civilisation,  kännetecknad av otyglad
  kreativitet och frihet, otillräckligt styrd av begrepp som Varsamhet
  Vördnad och Respekt, men felaktigt driven av ”Drömmen om det Rationella
  Paradiset” (ständig ekonomisk tillväxt, materiell välfärd), har fått löpa amok samt har
  nu även förhäxat kulturerna i världens folkrikaste länder, Kina och Indien.
  Att göra:
T.ex
.- klargöra praktiska konsekvenser för samspelet mellan människa, samhälle, biosfär och geosfär;
- förändra synen på produktion och konsumtion till att skapa hållbara produktions- och konsumtionsmönster;
- studera hur man kan anpassa ett marknadsekonomiskt synsätt till den av naturlagarna bestämda verkligheten (se Jonathon Porrit: ”Capitalism - As if the World Matters”)
-

4. I realiteten bekrigar vi ekosystemet.
Tillgång till jordbruksmark var en gång den dominerande källan till välstånd och överlevnad i västvärlden. Denna grundsyn på tillvaron har alltmer förskjutits till exploatering av övriga naturtillgångar genom kunskap som lett människans samhällssystem att exploatera och dominera hela natursystemet på ett långsiktigt icke hållbart sätt. Oförståelsen för grundvillkoren för livet  på denna planet (i skapelsen) (tillvaron), uttryckta i mångfald och exergi har alienerat människorna i vår civilisation från ursprunget och lett oss in i en konflikt med ekosystemet som närmast kan liknas med ett krigstillstånd.
Att göra:
T.ex.
1. Utnyttja Folke Günthers  ”Permakultur-modell” som underlag för seminarier, experimentanläggningar; bearbetning av kommuner.
2. Samma beträffande VA-system utan avlopp, Gammelgarn, Gotland.
3. Hjälpa till att föra ut de positiva resultaten som uppnåtts via BERAS - projektet som otvetydigt visar att (som redovisas under samtalsdagen den 17/5)
4.


5. Vi måste reformera våra system.
Den ”arkitektur” (systemutformning) från förra sekelskiftet som kännetecknar våra högeneregiberoende  samhällen -  storskalighet, standardisering, central styrning och kontroll,  storskalig ekonomi, etc. står i  motsats till vad vi ser i t.ex. ekosystemen där långtgående decentralisering, snabba återkopplingar, få flaskhalsar och hög resurseffektivitet är kännetecknande. Vi måste reformera våra system i naturens riktning, överge det rådande industriella och ekonomiska paradigmet som mer och mer framstår som en återvändsgränd - i värsta fall en dödsfälla. Denna reformering måste omfatta vår syn på resurser, hur dessa bildas, exploateras, förbrukas och återuppstår ur det naturliga kretsloppet.
Att göra:
 T.ex
1. att  intressera kommuner och byggnadsindustrin för förslag som bygger på   den omstrukturering ges i Folke Günthers principer om Permakulturen. Konstruktiva och väl underbyggda riktlinjer för sådan omstrukturering ge s i Folke Günthers presentation den 17/5.
2.Studera omstruktureringen av transportsystemet inklusive varudistributionen, energisystemet, sjukvårdssystemet m.fl. enl. principerna för ”re-engineering of society”.
 3. Utveckla framförallt den lokala (icke centraliserade och styrda) framställningen och användningen av förnybara naturresurser som ersättning för icke-förnybara resurser.
4.

6. Termodynamiken är grunden för verklighetsuppfattningen. Det Livsuppehållande systemet är ett kategoriskt imperativ.
Termodynamiken är inte en lag som enbart gäller maskiner - den rör världen! Den utgör en hörnsten i naturvetenskapen, men är väl så mycket en lag som sätter begränsningarna för hur vi utformar vårt samhälle och vårt sätt att leva. Termodynamiken kan i så motto sägas vara kvalitativ lika väl som den är kvantitativ. De begränsningar den definierar för ett samhälle grundat på hög energiförbrukning förlänar den existentiell innebörd. Varsamhet, Vördnad och Respekt blir nyckelbegrepp.

Modern uttolkning av termodynamiken (Prigogine) innebär att förändring kan ske plötsligt och icke lineärt, förändring kan vara omöjlig att förutse och kan ta många vägar. De bevis som presterats är avgörande ty de visar att naturlagarna inte beskriver framtiden utan de kan blott ge en indikation av de gränser inom vilka människan och samhället måste hålla sig. Oväntade och oförutsebara förändringar i ekosystemen och i biosfären kan radikalt ändra förutsättningarna för mänskligt liv och samhälle. Om vi handlar efter gamla verklighetsföreställningar utan hänsynstagande till vad den moderna termodynamiken och eko-systemteorin förtäljer oss riskerar vi ”apocalypse” av karaktären ”systemkollaps i Östersjön”. En global klimatförändring är redan på väg men icke-linjära språng kan snabbt förvärra situationen. Det krävs därför stor Försiktighet, Varsamhet, Vördnad och Respekt för skapelsen (det livsuppehållande systemet) när vi utövar den kreativitet och frihet som vi anser vara vår rättighet (arvedel). En mänsklig kultur vars paradigm (verklighetsuppfattning) grundas på total kontroll kommer att gå samma öde till mötes som Jurassic Park.
Att göra:
T.ex
1.    att verka för, (propagera för) att dessa insikter börjar läras ut tidigt i skolundervisningen, lärarhögskolorna, i medias programutbud gällande livsåskådning; att få de religiösa samfunden medvetna om den tidigare förbisedda kopplingen mellan fysikens grundlagar för livet och den andliga dimensionen.
2.   

7. Flera människor - stigande energianvändning - ökande miljöförstöring 
Världens befolkning ökar fortfarande med förfärande hastighet - motsvarande omkring åtta svenska befolkningar om året.  Demografin utgör en stor del av problemet. Dessutom, energianvändningen (exergiförbrukningen) ökar starkt per capita -nio gånger sedan 1950  - och därmed också förstörelsen av naturtillgångar, såväl lagrade/ändliga som flödande/förnyelsebara (ekosystemet och geosfären). Strävan efter ekonomisk tillväxt i förening med otidsenliga strukturer i samhället medför flaskhalsar och slöseri som ytterst kan medföra kollaps för de system som utgör hörnpelarna i vår civilisation. De enorma ökningarna i av energianvändning (exergiförbrukning) som skett och som planeras - inte minst i Sydost-Asien - och de därmed förknippade oundvikliga utflöden och avfall, direkta och indirekta, tvingar oss att identifiera och ta hänsyn till andra intressenter och aktörer i skapelsen (tillvaron), även de tysta: ekosystemet och ofödda generationer av människor, m.fl. när vi strävar efter att förändra för en hållbar framtid.
Att göra:
T.ex.
- 1. att Sverige med ledning av grundprinciperna för en sannare verklighetsbild (och därmed om grunderna för hållbar utveckling)  systematiskt söker exempel globalt som står i samklang med dessa grundprinciper.
- 2. se till att Sverige blir en aktivare aktör globalt för att hävda principerna om hållbar utveckling genom att bl.a. sprida kännedomen om sådana exempel och dessas innebörd och konsekvenser.
- 3.

8.  Ett Aniaraprojekt - hur vi kommer vidare.
Sammanfattningsvis: Vi ser framför oss behovet av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt i kombination med en samhällsomfattande ”folklig dialog”, ett ”Aniara- projekt” - oändligt mycket betydelsefullare för en bättre framtid än t.ex. NASAs rymdprojekt -  som inbegriper såväl filosofiska, existentiella, naturvetenskapliga, teknologiska och andliga aspekter. Vi är inte dömda att misslyckas. Det är vårt nuvarande paradigm, (verklighetsuppfattning) som har fört oss till ett misslyckande. Vi kan som civilisation lyckas, om vi har modet och vågar medge nödvändigheten av att reformera den gällande verklighetsuppfattningen (paradigmete) genom ett omfattande nytänkande och omlärande, i vårt praktiska handlande och i vår utbildning.
Att göra:
T.ex.
1. Stödja att hållbar utveckling införs som fokus för studier i grundskola och gymnasiet samt vid landets lärarhögskolor,
2. Studera utveckling för en hållbar samhällsutveckling
3.