VI STÄLLER FEL FRÅGA OM MILJÖN
 
I miljödebatten söks vanligen svaret på följande fråga: Hur ska vi förändra vårt samhälle så att det blir ekologiskt hållbart? Ett alternativ är att fråga: Hur kan ett hållbart samhälle se ut?
 
Frågorna kan verka likartade men svaren blir helt olika. I den första frågan utgår vi från vårt befintliga samhällssystem och söker svaren inom ramen för detta. Eftersom vårt nuvarande samhälle är i grunden ohållbart är detta en tveksam väg. Det är som att försöka öka försäljningen av en produkt genom att ändra dess utformning medan det verkliga problemet är att det saknas behov av produkten ifråga. I stället måste vi, som i den andra frågan, söka svaret utifrån de behov som omvärlden påkallar. Några exempel:
 

Energiförbrukning
Insikten om att vi måste minska vår energiförbrukning är idag väl etablerad. De åtgärder som diskuteras handlar om energisnålare transporfordon, ökad kollektivtrafik, förnybar energi, etcetera. De flesta inser samtidigt att dessa åtgärder inte tillnärmelsevis kan möta det mål som klimatexperterna ställt upp, nämligen en minskning av CO2-utsläppen med 90%. Därför sätter man upp delmål som ligger långt ifrån det önskvärda. Svaret på den andra frågan handlar om ett samhälle med radikalt minskad energiomsättning.
 

Ekonomisk tillväxt
Den ekonomiska tillväxten har under industrialismens uppbyggnad blivit en avgörande faktor för samhällsutvecklingen. Tillväxten behövs för att kunna möta diverse utfästelser och förhoppningar inför framtiden. Ekonomisk tillväxt innebär samtidigt ökad produktion av varor och tjänster vilket i sin tur orsakar ökad belastning på våra naturresurser. Detta samband förnekas ofta av våra makthavare. Den andra frågan leder oss till att den ekonomiska tillväxten måste avskaffas. Drivkraften bakom tillväxten är människornas och samhällets höga beroende av inkomster. Detta kan reduceras med ökad självförsörjning.
 

Urbanisering
I takt med industrialismens utveckling har storskalighet och maskinkraft ersatt småskalighet och mänskligt arbete. Detta har också lett till en massiv folkomflyttning från land till stad. Denna förändring tas idag för given och vi ser ofta prognoser om att mer än hälften av världens befolkning snart kommer att bo i storstäder, en uppgift som numera tas som utgångspunkt i samhällsplaneringen. Svaret på den andra frågan handlar om en utveckling i motsatt riktning; mot småskalighet, närodlad föda, muskelkraft i stället för fossil energi och ruralisering i stället för urbanisering.
 
Om vi menar allvar med vår strävan efter ett hållbart samhälle måste vi snarast ägna oss åt den andra frågan.
 
Bengt Söderberg