аЯрЁБс>ўџ ўџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџ§џџџўџџџўџџџ   !"#$%&'()*+,-./012345678ўџџџўџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџRoot EntryџџџџџџџџВZЄ žбЄРOЙ2КїЃTХ9CONTENTSџџџџ lCompObjџџџџџџџџџџџџVSPELLINGџџџџџџџџџџџџXўџџџўџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџџngskiftande och rika naturens trogna och kloka fіrvaltare. Vi skulle vara Guds avbild, Guds  ikon enligt Septuaginta. Enligt GT-liga forskare syftar detta nyckelord i fіrsta hand pх just fіrvaltarskapsuppdraget fіr skapelsen. Mфnniskan som fіrvaltare, oikonomos, фr ocksх en viktig term hos Jesus och i NT. Alla ord som har med ekonomi att gіra kan hфrledas ur detta starkt andligt laddade ord, som ursprungligen har med fіrvaltarskap och ansvarighet infіr Skapelsens Herre att gіra. Фndх prфglades i synnerhet mycken protestantisk teologi lфnge av en stark fіrsnфvning med fokus pх mфnniskans inre andliga liv och individuella frфlsning. Luther sjфlv var de facto ett vфlgіrande korrelat. Kyrkofфderna frхn de fіrsta хrhundradena som vidarefіrde och utvecklade Bibelns breda och livsbejakande helhetssyn, bхde i GT och NT, kom att ha ett starkare inflytande fr.a. pх den іstliga ortodoxa kyrkans teologi. Den romersk katolska kyrkan som fram till idag vilar pх Thomas ab Aquinas stora filosofiska system kom ocksх att lфnge undervфrdera naturen enligt hans hierarkiska tankebygge, dфr mфnniskan sattes sх skyhіgt іver resten av Guds skapelseverk att den kom att negligeras. I vхr tid kom dock redan pх 1950- och 60-talen varningar frхn pionjфrer inom den ekumeniska rіrelsen och sфrskilt kretsar inom Kyrkornas Vфrldsrхd (Paul Albrecht m.fl.) att det moderna teknologiska och ekonomiska projektet hade farliga inneboende svagheter. Man bіrjade redan dх inom KV att tala om kriterierna fіr  a sustainable society , ett hхllbart samhфlle, sфkert tidigare фn i de flesta sekulфra sammanhang. Hфr i Sverige var det Anne-Marie och Lars Thunberg och Sigtunastiftelsens direktor Olof Hartman som fіrst fіrsіkte vфcka de svenska kyrkornas medvetande i dessa frхgor. Sigtuna har alltsх lфnge haCHNKWKS lјџџџџTEXTTEXTОVFDPPFDPPZFDPCFDPC\FDPCFDPC^STSHSTSH`STSHSTSH`2SYIDSYIDP`SGP SGP d`INK INK h`BTEPPLC l`BTECPLC „` FONTFONTЄ`<STRSPLC р`:PRNTWNPRa FRAMFRAM:jˆTITLTITLТj2DOP DOP єj:och mхnga formuleringar nфstan utantVфrldens kyrkor i kampen fіr Skapelsens Integritet Per Larsson, vid Sigtuna exergigrupps seminarium kring  Tillvфxtens begrфnsningar 12/5 2005 Frхn Kyrkornas Vфrldsrхds (KV) miljіkonferens som фgde rum i Rio 1992 parallellt med FN:s konferens om miljі och utveckling (UNCED) i juni 1992, sфndes ett brev i form snarlik en epistel ur Nya Testamentet att lфsas upp och begrundas i alla KV:s medlemskyrkor och fіrsamlingar i vфrlden. Dфr stod det bl.a.  Kфra systrar och brіder, vi skriver med en kфnsla av att det brхdskar. Jorden фr i fara. Vхrt enda hem фr i vхdlig nіd. Vi befinner oss pх randen till sjфlvfіrintelse. Fіr fіrsta gхngen i skapelsens historia hхller vissa av planetens livsuppehхllande system pх att іdelфggas genom mфnskligt ingripande. .....Det фr som om Jesajas fruktansvфrda syn фger rum mitt ibland oss:  Ty jorden har blivit ohelgad under sina inbyggare: De har іvertrфtt lagarna, de har fіrvandlat rфtten, brutit det eviga fіrbundet. Dфrfіr uppfrфter fіrbannelse jorden, och de som bor dфr mхste lida vad de har fіrskyllt. Jes. 24:5-6. Ni fіrstхr, brіder och systrar, varfіr vхra hjфrtan фr betungade. UNCED фger rum 20 хr efter miljіkonferensen i Stockholm och ingen enda miljіnedbrytande trend har vфnts i sin motsats. Allt liv hotas i mycket hіgre grad nu фn fіr 20 хr sen. Vi mхste frukta fіr фnnu mer brutala fіrhхllanden om vi ser 20 хr framхt i tiden. Vi fortfar nфmligen att angripa jordklotet. Energifіrbrukningen fortsфtter, som om energitillgхngen vore oфndlig till sitt innehхll och endast positiv till sin verkan.  Vфrldens kyrkor har likt mхnga andra ansvariga aktіrer vaknat sent till infіr miljіhoten. Bibeln bіrjar ju storslaget med sjфlva skapelsen i alla dess delar. Dх gav Gud ocksх mфnniskan det heliga huvuduppdraget att vara hela den mхft en nyckelposition och energigruppens symposier stхr i en lхng rik tradition. Genom sina іverblickar och djupa kontakter pх alla kontinenter inte minst i samhфllenas bottenskikt kom den moderna ekumeniska rіrelsen inom kyrkorna att gіra begreppet  sustainability till en huvudfrхga vid vфrldskyrkomіtet i Uppsala 1968. Dх var det фnnu mest en inriktning pх internationella rфttvise- och fredsfrхgor. Vid mхnga internationella konferenser pхvisades hur den tilltagande militarismen och vхldet stod i ett direkt fіrhхllande till den ekonomiska ojфmlikheten mellan vфrldens lфnder och mхnga kyrkor fіrpliktade sig att gіra vad pх dem ankom fіr att sіka vфnda utvecklingen. En del av oss фldre prфster och teologer i Svenska kyrkan har фgnat mycket av vхra liv хt frхgor inspirerade av dessa perspektiv. Men de tilltagande och allmer uppenbara hoten mot sjфlva skapelsens och delar av naturens fortlevnad ledde sedan under 70-talet fram till den viktiga process som kallas  Justice, Peace and the Integrity of Creation (mest kфnt som JPIC). som sedan fram till vхra dagar prфglat mycket av av vфrldskyrkorхdets och mхnga medlemskyrkors engagemang. Pх svenska har vi kallat processen Skapelse, Fred, Rфttvisa och dфrmed placerat miljіfrхgan i fokus. Formellt lanserades hela programmet under hіgtidliga former vid generalfіrsamlingen i Vancouver хr 1983. Vid generalfіrsamlingen i Canberra 1991 gavs det hіgsta prioritet inom KV vars arbete omstrukturerades totalt med utgхngspunkt frхn JPIC. Mхnga lokala initiativ har tagits sedan dess. Hфr finns inte tid till stіrre fіrdjupning om detta. Men det anses t.ex. vara klart att det var arbetet med JPIC som skapade medvetenheten bland de іsttyska kyrkorna som ledde till deras avgіrande insats vid revolutionen mot den kommunistiska diktaturen och Berlinmurens fall. Med begreppet JPIC vill KV hjфlpa kyrkorna i hela vфrlden att i sitt teologiska tфnkande och sina program infіrliva frхgor som har med skapelsen, freden och rфttvisan att gіra fіr beslut och хtgфrder. Man vill dessutom mycket energiskt betona de oupplіsliga sambanden mellan de tre. Militarismen och vхldet, orфttvisorna inom och mellan lфnderna och miljіfіrstіringen har ibland i kyrkorna liknats vid en  ondskans treenighet , eftersom de sх intimt och direkt beror av varandra. Insikten om dessa samband gіr naturligtvis problemen mer svхrlіsta. Men det finns skфl att anta att Kyrkorna Vфrldsrхds klarsyn pх den hфr punkten har pхverkat t.ex. Bruntlandrapporten. FN:s viktiga Rio-konferens dфr fіretrфdare frхn KV var mycket tongivande i utarbetandet av den s.k.  Earth Charter - deklarationen om jordens rфttigheter byggde ju helt pх dessa fіrutsфttningar. Hфr finns icke mer plats fіr ytterligare historik utan jag begrфnsar mig till att sфga nхgot om huvudtankarna bakom begreppet  skapelsens integritet . Trots att begreppet inte fіrekommer i Bibeln och att det sannerligen inte фr omedelbart lфtt att ta till sig menar mхnga att det фr rikt och sant uttryck fіr det kristna evangeliet i vхr tid. Det sфger att Guds skapelse i sin totalitet i hela kosmos - men ocksх i alla sina minsta bestхndsdelar - har en integritet och en helighet som man inte fхr fіrgripa sig pх. Ordet  integritet kan sфgas ha tre betydelsenyanser. Fіr det fіrsta har det med sjфlva sanningen att gіra, sambandet mellan det som syns pх ytan och det som фr verkligt. Nфr vi talar om en persons integritet, t.ex. en politikers, eller varfіr inte prфstens eller kyrkans integritet menar vi att vi vill se trovфrdighet mellan vad personen sфger och vad hon verkligen фr, hur hon handlar. жverfіr vi detta pх skapelsen innebфr det att det фr avgіrande viktigt att skapelsen upplevs och accepteras som verklig. Vi fхr inte fіrlфgga den sanna verkligheten bortom skapelsen i en annan vфrld, i himlen eller sх. Gud blev mфnniska i solidaritet med hela skapelsen, tog dess verklighet pх allvar. Denna verklighet beskrivs av naturvetenskapen som фr sann ocksх fіr en kristen sх lфnge den inte іverskrider sina befogenheter. Hфr vill alltsх KV begrфnsa sig mot en del kyrkors alltfіr fіrandligade syn pх sitt uppdrag, utan att fіrdenskull ge avkall pх sin іvertygelse om en transcendent verklighet. Integritet betyder fіr det andra samband, sammanhang, helhet. Nхgonting saknar integritet nфr det bryts sіnder, nфr de skilda delarna inte fungerar fіr att berika och komplettera varandra. Gud skapar inte en splittrad vфrld. Vi vet nu att varje skapad varelse och vфxt och organism hіr samman. Denna syn pх skapelsen tvingar oss att tфnka globalt kanske universellt. Det innebфr ocksх att kristen solidaritet mхste vara nхgot mer фn nфstankфrlek, фven om mфnniskan mхste fх ha kvar sin sфrstфllning i skapelsen. I Canberra hфvdades det t.ex. att vi behіver en ny definition av sjфlva begreppet  ekumenik , alltsх arbetat med att skapa kyrkoenhet och mer enhet mellan alla mфnniskor pх jorden. Vi mхste dessutom arbeta fіr en genomgripande fіrsoning mellan mфnniskan och hela Guds skapelse. Det tredje betydelsen av begreppet integritet фr helt enkelt egenvфrdet som Gud gett varje enskild del av skapelsen, фven dess minsta och innersta bestхndsdelar. Egenvфrdet tфnker vi pх nфr vi sфger att vi mхste respektera varje mфnniskas integritet. Martin Buber sade att det Du man mіter i en annan mфnniska inte fіr behandlas som ett det. Detta mхste tillфmpas ocksх fіr icke-mфnskliga skapade varelser. Skapelsens Du-skap gфller ocksх fіr alla hoten mot den biologiska mхngfalden. Det var inte fіr inte som Noah fick uppdraget av Gud att rфdda varje enskild art av alla djuren ombord pх arken. Alla skapade varelser bфr pх sitt eget arv och alla har sina egna lagar fіr liv, vфxt utveckling och nedgхng. De har sin egen helighet, sin integritet, som ingen fхr fіrgripa sig pх. Skapelsen bфr pх sin integritet, sin djupa godhet och helighet, inte fіr att illfredstфlla vхra behov, vara skіn och vacker fіr oss, ge oss trattkantareller och фpplen och sхdant, utan dфrfіr att den фr Guds eget underbara verk. Jag tфnker mig att sjфlva exergibegreppet i hіgsta grad har med skapelsens integritet att gіra. Фr det mіjligen sх att exergibegreppet ocksх kunde kommenteras direkt utifrхn kristen tro pх skapelsens integritet? I mхnga andra fall har det visat sig varas en god hjфlp i samtalet mellan teologer och naturvetenskapare. KV har de senaste хren inom JPIC programmet alldeles sфrskilt med klimatfrхgorna och vфxthuseffekten och ocksх publicerat en hel del i denna grundfrхga. En som lфnge deltagit i kyrkornas och den ekumeniska rіrelsens arbete med de hфr frхgorna och som t.ex. var mycket aktiv i Rio фr Stefan Edman. Eftersom han i hіg grad hфmtar sin inspiration frхn sin kristna bakgrund vill jag till sist fфsta uppmфrksamheten pх den statliga utredning som han arbetar med pх Jordbruks- departementets uppdrag. Det фr inget mindre фn en handlingsplan fіr en hхllbar konsumtion fіr Sveriges hushхll vad gфller vхr mathхllning, vхra transporter och vхrt boende - ( biffen, bilen, bostaden ). Ett delbetфnkande kom i slutet av 2004 med titeln  Hхllbara laster - konsumtion fіr en ljusare framtid . (SOU 2004:119) Den utgхr inte frхn vхrt exergitфnkande, vilket vфl inte фr att vфnta. Men jag efterlyser фndх en diskussion om den, eftersom jag tror att den фr vore ett viktigt steg pх vфgen mot ett hхllbarare samhфlle. I den etiska diskussionen i betфnkandet finns mхnga tankar som іverensstфmmer med de svenska biskoparnas Miljіmanifest frхn 1989. Slutbetфnkandet фr utlovat till nu i maj. in integritet, som ingen fхr fіrgripa sig pх. Skapelsen bфr pх sin integritet, sin djupa godhet och helighet, inte fіr att illfredstфlla vхra behov, vara skіn oc(f "Ž02ЬЮ8:F$H$8,:,*4,4Ю>а>ўDEцLшLfOhO˜XšXžX XЂXЎXАXВXДXЖXИXКXМXОXјјјєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєєјєєјјєЬЬ(2‚"'(Š  л)л @ЗS З>fдж  ’€‚8 : ,.0žЊњ’ЂАВмођє  š%œ%>.P.6282 2Ђ2ђ3є34 477(7*7Њ7Ь7?H?zEEvTxTЈTЌTUU|U~UЎXАXВXюмЪмЪмКЎЂЎЂЎЂЎЂКŒКмКŒК|К|К|К|К|КмК|К|К|К|К|К|КŒКŒКŒК|К|К|К|КмК "PS" "PS"   "   " "PS"  "PS" "PS"  "ˆЖ" ВXДXИXОX№од "  "PS"  "PS"  LYcџџџџLYc "№” " ttОXZВXОX\^(LYcTimes New Romanџ]+ " " "ЄјУ`gXXQ*P+јhp psc 1310 series!@œdп€ š 3d§џBƒe‡ˆˆˆˆˆˆ4š d џџџџExplorerрррHBƒe‡ЬкКЬкКhp psc 1310 series310 series,LocalOnly,DrvConvert$winspoolhp psc 1310 seriesUSB001Fџџџ"уу "Є1œ"A•a"$c"№` "№``""A."@џџџ"уу "ан"A•a"$c"№` "№``"."Exergigruppen - JPIC.wps:"@[s" %Ѓ" ‰ "_Ђ "Ъ"`== (" )"at den i en kristen tidskrift som heter Hela Jorden. Den utgхr inte frхn vхrt exergitфnkande, vilket vфl ўџ џџџџВZЄ žбЄРOЙ2КQuill96 Story Group Classџџџџє9Вq fіr en ljusare framty;y;'y;;Ly;X;jy;u;~y;…;§y;;1 y;< ;Я y;ж ;л y;ц ;њy;;!y;1;;y;A;Юy;е;хy;ю‹;By;D;Ey;V; y;% ;"#y;)#;Ž%y;%;ы%y;њ%;щ)y;ї)erlyser фndх en disk