Jos ten Berg
Inlägg på Exergiakademins samtalsdag den 19 november 2007  i Sigtuna


Jag återger inlägget i form av korta sammanfattande stycken, eftersom jag inte hade något skrivet anförande.

Till att börja med definierade jag som ”andligt” allt som vi inte kan iaktta med våra sinnen
eller med våra fysiska mätapparater.


Det finns nu, flera decennier efter att Staffan Delin, Göran Wall m. fl. har  börjat sprida kunskap om ämnet, ett fåtal människor som har insett betydelsen av termodynamiken och exergibegreppet. De inser därigenom att den globala uppvärmningen är ett symtom och inte sjukdomen.
Ett antal av dessa personer (ibland dem undertecknad) ingår i ”Exergiakademin” i Sigtuna.
Syftet med mitt anförande den 19 november i Sigtuna var att uttrycka min uppfattning att naturvetenskap inte kan beskriva och förklara hela verkligheten.
Människor som inser detta intuitivt behöver inte läsa följande.


Om en lekmans reflektioner.

Verklighetsuppfattningen hos den industriella människan.

Lekman, d v s de flesta människor, har i alla tider undrat vad som ar sant och riktigt. För att få bättre och snabbare svar har människorna bland sig utsett experter, personer som lärde sig mycket om en del av världen. 
Fram till slutet av medeltiden har Gud varit källan till sanningen. De experter som förmedlade sanningen var då prästerskapet. Efter renässansen har naturvetenskapen blivit den viktigaste sanningskällan, även om Gud fått finnas kvar. Vid sidan om kyrkan och prästerskapet har expertgrupper (nya prästerskap) bildats på väldigt många områden inom naturvetenskapen.
De flesta av dessa experter eller insiders har dock inte blivit kunniga utanför sina områden och utgör en del av outsiders (lekmän), när det gäller övriga kunskapsområden.
Det breda skiktet av lekmän tar emot kunskapen uppifrån. Kunskapen bland allmänheten är en integration av den kunskap som kommer uppifrån, blandat med känslor, traditioner och omedvetna impulser. Här spelar bevis en begränsad roll. Osäkerheten och motstridigheter inom expertområden når sällan ner till lekmännen. Denna outsiders kunskap utgör en viktig del av människornas verklighetsuppfattning. Den rådande världsbilden bestäms därutöver av den rådande myten (i vår industriella epok ”Drömmen om det Rationella Paradiset”) och icke medvetna processer (t. ex. förträngning av skuldkänslor), d v s kollektiva neuroser. Dessa förträngningar är livsfarliga, så länge de är omedvetna.
Hur som helst påverkar världsbilden i sin tur experternas sätt att tänka. att ställa frågor, att lägga upp sin forskning. Genom valda politiker styrs anslag (pengar) upp till vissa experter inom olika områden. Det är fråga om en växelverkan.


Industrisamhället på väg till sammanbrott?

Det finns olika sätt att se världen (världsbilder). Den ena ändan på skalan ser en ständigt ökande materiell välfärd för allt flera av världens medborgare, dvs resan till det Rationella Paradiset går i stort enlig planerna. Sedvanliga nationalekonomiska kalkyler visar uppmuntrande bokslut.
Den andra ändan på skalan ser att världen snabbt närmar sig en global katastrof. Den beror på förstörelsen av det Livsuppehållande Systemet (naturen som människor är beroende av för sin överlevnad) och uttömning av ändliga resurser.
Som ett av botemedlen föreslås möjligheten att använda termodynamikens ”mått” exergi/emergi som en valuta. Exergibalanser visar att jorden, som människornas Livsuppehållande System, sannolikt snart är konkursfärdig.
Det har tagit 30 år att komma så här långt med begreppen Energi och Exergi. Jag ser en liknande begreppsförvirring kring begreppen Information och Betydelse.

Vilka värden kan exergi/emergi beskriva?

Kortfattat: kontrast, renhet, arbetsförmåga, d v s objektiva värden. Jag är övertygad om att exergimåttet beskriver dessa värden mycket bättre än nuvarande penningmåttet.
Det människorna försöker åstadkomma med penningmåttet (valuta) är emellertid även att värdesätta icke materiella och subjektiva värden.

Kan exergimåttet värdesätta subjektiva, andliga värden?

Det som gjorde industrisamhället möjligt, dess kärna, är enligt min uppfattning slutförandet av delningen av en odelbar helhet, en process som har några tusen år på nacken.  Den industriella människan har svårt att föreställa sig att natur och kultur, kroppen och själen, materian och anden utgör en odelbara helhet. Naturvetenskapen, Upplysningens barn, är alltigenom objektiv. Jag anser att naturvetenskapen därför inte kan mäta och beskriva subjektiva värden som t. ex gott och ont, mening, skönhet.

För att illustrera påståendet visade jag (förenklat) hur enligt fysikerna Information är relaterad till Exergi.

Information =   Exergi
                      Temperatur

Information förefaller vara matematiskt relaterad till Exergi och Temperatur.

Vi människor menar i allmänhet med information emellertid något som betyder något, som är ett budskap, något som vi förstår. Betydelse är inte en fysisk storhet. Jag ställer frågan: kan formeln ovan uttrycka skönhet? Mening? Gott? Ont?

Att tala om information i fysisk mening är ganska kul men inte lätt.
Jag påstod i Sigtuna att den söndertuggade SJ-tabellen över tågtider innehåller mera information en det oskadade exemplaret.
Jag ber fysikerna att med hjälp av informationsteorin kontrollera påståendet. Men jag påstod också att den oskadade tidtabellen, trots att den innehåller mindre information i fysisk mening, betyder mycket mera för en människa än den strimlade.
Jag påstod också att åstadkommandet av betydelse kräver att information ”gallras”, dvs att exergi förbruks, arbete utförs, information tas bort och återstoden ges en bestämd struktur som är anpassad till den varelse som skall förstå den. Det är bara att se sig omkring: man ser detta överallt i den levande naturen. Ett exempel är vår hjärna där miljoner bits gallras bort per sekund för att skapa vårt medvetande som innehåller högst 40 bits/sekund.
Ett annat exempel är cellen som ”gallrar” informationen i DNA i sin cellkärna och väljer vilka delar som stängs av eller inte. Förenklat: cellen är kocken och DNA är kokboken (”epigenetik”).
Man ser detta även i livsmedelsbutiken när en kundvagn med varor med skilda kvaliteter omvandlas till ett kassakvitto med ett penningbelopp att betala. Budskapet förstås i kassan.
Man kan till och med överföra information (betydelse) genom att inte överföra något alls: T.ex.: om jag inte ringer min dotter i morgon, vet hon att jag fixat biljetterna. I annat fall ringer jag henne. Denna information kräver att det finns en telefonförbindelse och att jag kommit överens med henne att göra så.

Ser man information som betydelse förlorar informationen sin enbart objektiva karaktär och blir även subjektiv: helheten återskapas: utan subjekt ingen betydelse. Vi är tillbaka i verkligheten, kropp och själ blir åter ett.
Vårt språk gör det svårt att uttrycka detta eftersom orden subjekt och objekt begreppsmässigt har blivit åtskilda i vår civilisation och i sig skapar splittringen. (industrialismens innersta kärna, se ovan).

Livstecken och framtidstro
Om vi ser på levande varelser så ser vi inom dem och mellan dem och deras hela livsmiljö ett fascinerande samspel. Ett samspel mellan helheter (holoner) som är delar i helheter som är delar i helheter osv.  Värdet i vad dessa holoner åstadkommer är, även ur  exergisynpunkt, mycket större än exergi- och informationsinnehållet i var och en av dem. Staffan Delin har visat detta i sin tabell som visar effektiviteten i proteinsyntesen i en cell, jämförd med människans mest effektiva industriella processer.(2)
För att åstadkomma denna effektivitet har mycket exergi under årmiljoner gått åt för att gallra bort information. Varje enzym, varje organell, varje cell, varje organ, varje varelse, varje biotop, hela det Livsuppehållande Systemet, kort sagt varje holon, har ett mycket högt emergivärde. Detta värde sammanfattar arbetet som den skapande verksamheten har lagt ner på gallringen, en process under årmiljonerna. Ändå kan denna emergi inte uttrycka betydelsen, meningen i skapelsen.
Vi ser i universum en väv av betydelse i ständig och oförutsigbar förändring och självorganisation.
Naturens ”ekonomi” förefaller vara relaterad till kommunikation, tecken och betydelse (3).
Låt oss begränsa fysikens makt och använda Exergi, Emergi och fysikens Information som viktiga verktyg, inte som ”valuta”.
Naturvetenskap kan inte välja mellan gott och ont, mellan mening och meningslöshet: det måste vi göra själva. Vi är ansvariga.
Många viktiga och nödvändiga beslut och handlingar som ligger framför oss är av andlig karaktär: ansvar, förlåtelse, uppoffringar, kreativitet, medlevarskap, framtidstro för att nämna några. Här finner vi förslagsvis grunden för vårt förhållningssätt.
Vi kan och bör använda oss av exergi och emergi i praktisk handling,(4) när det är meningsfullt (!).

---

1. Motsvarar Gödels teorem.
2.

Process	Informationsöverföring i Bits per Joule
Datorminne	0,000000003
Proteinsyntes i en cell

Ur ”det Rationella Paradiset” av Staffan Delin,  Konsumentverket 1994.
3 Jesper Hoffmeyer, Livstecken. Betydelsens naturhistoria, Bonnier Alba 1997.
4 Torbjörn Rydberg, presentation på samtalsdagen i Sigtuna 19 november 2007.