Dokumentation från Philippe Charas inledning
vid Exergigruppens Samtalsdag den 17/11 2005 i Sigtuna.




Några tankar om Livstil

Denna höst drar Stockholms miljöförvaltning igång "Sätt ögon på växthuseffekten" där ett 50-tal hushålls totala miljöbelastning ska räknas ut. Det är första gången detta undersöks i Sverige och kanske är projektet unikt i världen. Under tre månaders tid ska allt som de utvalda hushållen konsumerar bokföras och räknas om till koldioxidutsläpp…låt mig fortsätta…. De som deltar i projektet måste hålla reda på alla inköp, spara på alla kvitton och lägga dem i en databas………………Detta  finns att läsa i det senaste numret av Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens Tidskrift.

Hallå där. Familjen Axell, Björn 41 Datatekniker, Margareta 38 Handläggare på Pliktverket, Rasmus 8, Jonatan 6, boende i Vallentuna, pendlar till Stockholm, åker kollektivt, bil ibland, drabbas av trängselavgift, barn på dagis, deklarerar sitt innehav av det ena och det andra, trötta på kvällarna, skall nu även räkna och kategorisera sina kvitton, så att myndigheterna må pröva olika sätt att komma åt miljöbelastningen. Allt skall räknas om i koldioxidekvivalenter, ja ända ner till sista sidenskjortan från på Indiska på Regeringsgatan. Koldioxid har blivit den nya guden som skall tillbedjas och som kräver sina offer. Vad är priset för detta? Det sociala kapitalet, familjen! Vem offrar vad och varför?

Jag ser det redan framför mig. Det är myndigheterna som skall diktera vår livsstil. Det är de som en gång för länge sedan ansåg att boende och arbete skulle skiljas åt, att energiförsörjningen skulle monopoliseras och centraliseras,  att kärnkraften skulle byggas ut med en 25% ig verkningsgrad, (ja ni hörde rätt, för varje Watt i kaffepannan hamnar 3 i Östersjön), att lantbruket och dess kulturella livstilsbas, flergenerationsfamiljen, skulle skiljas åt mm mm
Kan det centralstyre som skapat alla dessa problem även vara deras lösning?
När blev sjukdomen även dess egen botgörare?

Ja, jag vet vad du tänker, så långt går det väl aldrig. Tyvärr, det kan gå hur långt som helst. Vi lever i en tid av fundamentalism.  Abraham var på vippen att offra sin son Isak för sin Gud, men stoppades från att göra detta i sista stund. Det ligger i människans natur. Makten, ja den politiska korrektheten, har alltid krävt sina offer, så är det även i vår tid, och även om de flesta aldrig skulle tänka sig gå så långt som Abraham, människooffer är förbjudet inom Judendom och Kristendom, så utgör sagan ett varnande finger. Vem offrar sin chef för sin tro? Ingen, man offrar alltid den svagare, den som är beroende och det man värnar mest om.  Frågan är högaktuell i vår tid.

Låt oss därför fundera ett tag på frågan.

Livsstil, är det ett begrepp som kommer uppifrån eller nerifrån? Är det myndigheterna som skapar paradiset, eller är det vi själva? Vem tar ansvaret för våra handlingar, vi själva, eller innebär demokratin en slags frisedel från eget ansvar, en projektion av ansvaret på våra folkvalda?

Det är ju självklart att staten (den utförande makten för den som tror något annat) bara skall få utföra det vi själva vill. Det är vi som bestämmer och det är vi som skall ta ansvar, (för den som glömt vad demokrati innebär…..)

Ansvaret vi bär måste grundas i en självuppfattning som är i harmoni med naturens lagar, allt annat leder till en onödigt stor exergiförbrukning.
Det är det som är priset vi får betala varje gång vi vrider ekosystemet ur led. Vi stjäl från de svagaste och från vår egen avkomma. Vi de starkare tar resurser från de svaga, när vi tillber den uppblåsta självuppfattningens Gud.
Därmed är det dags att komma in på naturens lagar och årets nobelpris i ekonomi som utdelades till.


Robert J. Aumann och Thomas C. Schelling

Dessa herrar kommer från
 
Center for Rationality, Hebrew University of Jerusalem
Jerusalem, Israel 
Department of Economics and School of Public Policy, University of Maryland
College Park, MD, USA

Inga rabbiner eller präster. De fick priset för deras arbete inom spelteorin, dvs den matematiska vetenskap  som hjälper oss att förstå lagbundenheten och konsekvenserna av de val som människan gör på individ och på makronivå inom ekonomin, konsekvenserna av vår egen självuppfattning.

Låt oss nu tillämpa tre viktiga slutsatser från spelteorin, som Matematikern och Samhällsvetaren Per Molander. Beskriver så väl i sin utmärkta bok Schulamits Väg, om Makt och Frihet.

  1. En slutsats är att alla maktrelationer är instabila. Hur vi än försöker så tar alltid någon förr eller senare överhanden i en relation.

  2. Den starkare vinner alltid nästa förhandling och lämnar spelet ännu starkare. Det vill säga det finns inga garanterat vinnande strategier för den svage. (det är därför vi har fackföreningar ända till de blivit den starkare parten…)

  3. Den svagaste enda garanterat möjliga utväg är en yttre eller inre Exodus, att fly, dvs lämna spelplan eller  lämna verkligheten (sekt eller dårhus).

De gammaltestamentliga profeterna var förvisso inga matematiker eller spelteoretiker, lika lite som Aumann och Schelling är profeter, men studerar man gamla testamentet så är detta märkliga dokument inget annat än en 1200 årig praktisk tillämpning av de tre ovanstående slutsatserna, den om den starkes övertag och den svagares oundvikliga exodus eller underkastelse.

Med profeternas maningar och rop som enda motvikt.

Hur garanterar vi då ett slutspel som inte automatiskt leder till samma text som i Abbas slagdänga "The Winner takes it all" ? Vinner den starkare alltid?

Kommer konsumismen att sluka världens resurser framför näsan på de fattiga.? Måste de svarta i Afrika skänka bort sina mineraler för att få mat för dagen?
Måste Senegaleserna skänka bort sin fisk till EU för en spottstyver?
Är våra gettons utstötta dömda på förhand?

Inte nödvändigtvis. Det finns i princip tre möjliga strategier, som även kan beskrivas matematiskt, för att undvika det oundvikliga.

  1. Självbehärskning. Jag behöver inte vinna alla förhandlingar. Jag älskar min motpart, inte för dennes skull utan för dennes nytta, och jag vill ha kvar denne som kund, leverantör, granne, far till barnens kompis mm Jag agerar på ett visst sätt därför att det gagnar mig.

  2. Gemensamma spelregler baserade på tillit, som resultatet av en socialiseringsprocess sedan barnsben. Föräldrar, grannar och vänner delar samma värderingar. Jag är inte mig själv nok, jag är en del av något större. Tillsammans med andra väljer jag att agera på ett visst sätt därför att det finns en skapelse som jag är en del av. Även om mina dagar är räknade, så är skapelsen min enda egentliga arvedel.

  3. Makten, Kungen bestämmer!

Utan Guds (i bred bemärkelse) närvaro, återstår bara två strategier som kan leda till ett stabilt samhälle, den behärskade egoismen och makten, eller båda i kombination.

Egenintresset eller den starka staten.

Klanen eller despoten!

Min fasta övertygelse, och den är matematiskt inte religiöst betingad, är att vi klarar oss inte utan strategi 2) Samhälleliga normer, eller Gud, eller vad vi nu vill kalla det.

Pudelns kärna, är att livstilsförändringar måste skapas av oss i gemenskap med våra vänner, grannar, de utstötta, ja alla. Vi kan inte bygga livstilsförändringar på vare sig punkt 1) eller 3), egoismen och makten.

I ljuset av denna frågeställningar blir trängselskatter och samling av kvitton löjeveväckande, de tillhör alternativ 3 och utgår från oss som infantila osjälvständiga varelser, enligt punkt 3: Kungen bestämmer.

Det jag vill lyfta fram är folkrörelseperspektivet, den kraft som skapade en positiv spiral i Sverige mitten på 1800-talet.
Dess grundval heter
Kunskap
Insikt och
Handling,
Det gemensamma, gemenskapen, communion, eukumeni, apikoman alla ord med samma ursprung……..vare sig kulturen är Grekisk, Mitra, Judendom eller Kristendom.

Ja för er som är mer handfasta, kan jag rekommendera ett mer jordnära alternativ, 400 kvadratmeters grönsaksland, det räcker för en vanlig familj ett helt år. Där kan ni även ta hand om den egna komposterade avföringen.
Plöj radhustäppan, bygg jordkällare.
Kanske något för radhusgemenskapen?


 
-------------------------