TRE VÄGAR ATT UNDVIKA EN
KLIMATKATASTROF
- Klimatforskare menar att vi behöver minska våra
utsläpp av växthusgaser med 90% för att hejda fortsatt
klimatförsämring. Det innebär i realiteten att klimatet
kommer att försämras intill dess att detta mål har
uppnåtts.
- 80% av världens energiförsörjning baseras på
fossila bränslen och förbrukningen har, trots Kyotoavtal och
ökad miljömedvetenhet, kraftigt ökat de senaste
åren.
Detta borde få de flesta oss att inse att vi inte bara står
inför en klimatkatastrof, vi är redan mitt i den.
En katastrof måste mötas med extraordinära
åtgärder. De åtgärder som idag diskuteras är
långt ifrån tillräckliga. De inriktas främst
på att, inom ramen för vårt befintliga
samhällssystem, införa justeringar för ökad
hållbarhet. Dessa justeringar, främst av teknisk
natur, kan liknas vid kosmetika och effekterna är därför
begränsade: De kan inte ge resultat inom rimlig tid, de är
fysikaliskt tveksamma eftersom energi inte kan skapas utan endast
omvandlas och då vanligtvis med stora energiförluster som
följd, eller, de är helt otillräckliga. Bland
åtgärderna finner vi etanol, solceller och vindkraft.
I stället för att miljöanpassa vårt
samhällssystem måste vi angripa själva systemet. Dylika
åtgärder är sparsamt förekommande i
miljödebatten men följande tre exempel kan vara värda
att diskutera.
- Alla världens länder kommer överens om ransonering
av våra naturresurser. Varje människa på jorden
tilldelas en lika stor kvot vars storlek baseras på jordens
förmåga att uthålligt förse oss med denna
mängd. Kvoterna kan köpas och säljas och
författaren Andreas Malm, som har lyft fram denna metod, menar att
vi på detta sätt även får en välkommen
överföring av pengar från rika till fattiga.
- Världsbefolkningen minskas till en nivå som motsvarar
planetens långsiktiga ’bärförmåga’. Staffan Delin
vid Exergi-akademin i Sigtuna har beräknat denna nivå till
cirka 1,5 miljarder människor. Ett av redskapen är
preventivmedel.
- Själv har jag sedan länge hävdat att vi
måste angripa den kraft som styr våra samhällen mot
fördärvet, nämligen den ekonomiska tillväxten.
Denna måste ersättas av självförsörjning
vilket i sin tur leder till en återgång till ett
småskaligt, agrart samhälle med stort
självbestämmande för människorna.
Dessa åtgärder kommer förvisso att möta massivt
motstånd då de alla utgör hot mot det etablerade
samhällssystemet. Vi står inför ett svårt
vägval. I detta val måste vi betänka att i en av
vågskålarna ligger människans fortsatta existens
på denna planet.
Bengt Söderberg
www.overlevnad.org