2005-01-21
Björn Lindbergson



Några funderingar kring hur gå vidare efter den 20 januari

Avstämningsmötet hos Gustav den 15 december inför seminariet i januari var givande. Jag har därefter funderat en hel del på ”livet” efter seminariet. Enligt mitt förmenande är det bra att ha några idéer kring detta inför seminariet. Ett möjligt seminarium i maj, som Gunnar och Gustav nu indikerar är bra som nästa steg.

Här kommer några personliga funderingar, kring hur jag skulle vilja se en fortsättning. Synpunkter tas tacksam emot.

Sigtuna Exergigrupp
Sigtuna Exergigrupp har med sina aktiviteter hittills startat en riktig, viktig och som jag upplever det unik process - en dialog nedifrån och upp med samhällsledningen. Genom samtalet lär vi av varandra och exempelvis av miljödepartementet samt strävar tillsammans efter en gemensam högre kunskapsnivå och därmed insikt.

Dialogen baseras på saklighet och kunskap kring ämnet ett långsiktigt hållbart samhälle, ekologiskt och socialt. Jag vill vidare påstå att jag upplever programmet för seminariet den 20.1 samt ambitionerna med det inkl digital spridning av dokumentation också som unikt.

Inriktningen för Sigtuna Exergigrupp, som jag vill se det, är att verka för ett miljömässigt och demokratiskt/socialt/rättvist långsiktigt hållbart samhälle. Bland många människor idag finns en allmän oro och en känsla av att vårt samhälle inte är på rätt väg. Gruppens verksamhet och de ambitioner som kännetecknar den ligger helt rätt i tiden.

Enligt min uppfattning så är gruppens övergripande syfte att aktivt bidra till att få igång och stödja processer för ett långsiktigt hållbart samhälle. Jag upplever att vår grupp och medlemmarnas nätverk har den kompetens, som krävs för att utarbeta en samhällsbärande vision för ett sådant samhälle. Vidare att beskriva de processer med mål. strategier och åtgärder, som krävs för att infria visionen och stimulera omgivningen till en bred uppslutning.

Vi måste undvika att fastna i vetenskapliga diskussioner och gå vilse i djupa frågeställningar, som inte bidrar till att närma oss ett hållbart samhälle. Bättre då koncentration mot handling, lägga fram väl underbyggda förslag för ett hållbarare samhälle och kämpa för dem. Nödvändiga vetenskapliga insatser kan givetvis under handlandet för att uppnå uppsatta mål.

Men räcker det att modifiera vårt nuvarande sätt att leva med lite ”mer miljö” här och där, eller måste vi radikalt tänka om? Kan vi uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle med nuvarande konsumtionssamhälle och med nuvarande maktfördelning mellan näringsliv, samhälle och konsumenter? Eller måste vi med en ny samhällsbärande vision som utgångspunkt arbeta fram alternativ till nuvarande ensidiga tro på tillväxt/konsumtion som lösning på problemen och utveckla en arbetsmarknad som efterfrågar allas arbetsinsats?

Skulle Sigtuna Exergigrupps tillvägagångssätt stimulera andra grupper/nätverk till efterföljd i arbetet för ett hållbart samhälle, att bli ett lärande exempel, så bör vi uppleva det som en stor framgång för gruppen!

Definitioner
För att underlätta processerna måste centrala begrepp definieras och exemplifieras. Exempel på sådana begrepp är exergi, hållbar utveckling, helhet och vision. De bör beskrivas lättförståligt för att nå maximalt många. Här kommer förslag.

Exergi definieras som den del av energin som kan utvinnas i form av mekaniskt arbete (från Nationalencyklopedin) och som normalt efterfrågas i vårt samhälle. Exempel på en beskrivning kring exergi är dokumentet ”Några begrepp och deras innebörd Energi-Exergi-Entropi”, Anders Glans.

Hållbar utveckling definieras som en utveckling som säkerställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Nationalencyklopedin). Bra beskrivningar av hållbar utveckling har jag haft svårt att finna. En om samhällets utveckling är ”Hur uthålligt är egentligen samhället om det livsuppehållande systemets grundläggande villkor missförstås eller negligeras?” Gustav Delin. I olika sammanhang talar man ofta om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Ordningsföljden är fel. Först fundamentet, ekologisk hållbarhet och sedan social hållbarhet. Begreppet ekonomiskt hållbart bör utgå. Ekonomi är en disciplin, ett verktyg för kostnadseffektiv resursanvändning.

Helhet definieras som något som (tankemässigt) betraktas på en gång i hela sin omfattning utan hänsyn till enskilda detaljer (från Nationalencyklopedin). Flerpartimotionen ”Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer”, 2004/05:-fp625 är ett dokument där behovet av helhetssyn betonas.

Vision definieras som synupplevelse utan motsvarighet i verkligheten, ofta överfört till framtida idealbild att sträva mot (från Nationalencyklopedin). En samhällsbärande vision för ett långsiktigt hållbart samhälle, ekologiskt och socialt behövs för att underlätta uppslutning och samordning. En sådan vision kan som exempel formuleras som  ”Ett demokratiskt samhälle med global inriktning inom det livsuppehållande systemets ramar”.

Hur går vi nu vidare?
Jag skulle kunna se följande tre etapper framför mig. Den första avverkar vi den 20.1.

Etapp 1
Med stor sannolikhet tvingas vi nog konstatera att vårt samhälle inte är hållbart  och att vi saknar ett konkret program för detta, speciellt på längre sikt.
Slutsats, är det så, så krävs omgående att resultatinriktad handling/effektiva processer för långsiktig hållbarhet kommer igång på bred front.



Detta konstateras säkerligen vid seminariet "Det hållbara samhället - ett realistiskt framtidsperspektiv?" den 20.1. (Se programmet) Svaret på frågan i seminariets rubrik är i så fall nej. Samtal, konstaterande och konsekvenser kring detta dokumenteras noggrant.

Dokumentation från seminariet sprids brett med hemsida och med e-post, i första hand till seminariedeltagare och övriga inbjudna till seminariet.

Etapp 2
Utgående från helhetssyn, inventera områden med pågående aktiviteter och eventuellt nya som bidrar till långsiktig hållbarhet, i första hand miljömässiga och i andra hand sociala. Gör samma sak med områden som hindrar långsiktig hällbarhet. Formulera mål resp etappmål för ett långsiktigt hållbart samhälle. Prioritera efter möjlighet att uppnå resultat. Ange vem i huvudsak som ansvarar för och jobbar med vad.
Slutsats, handling prioriteras före forskning/utredning/undersökning. Lärande sker i huvudsak genom handling. Eventuella insatser inom forskning, för utredningar/ undersökningar i den mån det behövs för att uppsatta mål ska infrias.

Detta avhandlas på kommande seminarier, ev. olika seminarier för olika områden som exempelvis pris på miljöförstörande faktorer, ett samhälle där människors utanförskap ej accepteras, transporter, livsmedel etc. (Tips på underlag inför detta, se dokumentet "Tips på vägen mot ett långsiktigt hållbart samhälle - speciellt Samhällsbyggnadsdepartementet", Lars Nieckels) Samtalen och "konstateranden" kring detta dokumenteras noggrant.

Dokumentation från seminarierna sprids brett med hemsida och med e-post, i första hand till seminariedeltagare och övriga inbjudna till seminarierna.

Etapp 3
Utgående från helhetssyn och prioritering av resultat, samordna för utvalda områden resurser till program med vision, mål, strategier och åtgärder med tydlig ansvarsfördelning. Var noga med planering inkl ansvarsfördelning. Betona behov av dialog, nedifrån och upp, uppifrån och ned samt sidledes. Prioritera mot resultat.
Slutsats, insatser för att engagera och finna människor som ”gör jobbet” delaktiga prioriteras. Kommunikationsexperter engageras! Stimulera tillkomst av en mängd nätverk av olika slag för jobbet, gärna med en blandning av ideella, privata och offentliga inslag! Sammanställ lärande exempel och sprid dessa. Hjälpmedel för framgång är ”dialogseminarier” samt informations- och erfarenhetsutbyte samt lärande med hjälp av ”nätet”

Detta avhandlas på kommande seminarier. (Tips på underlag inför detta, se bilagan ”Förslag till ett klargörande och utveckling av verksamheten för Forum för hållbar utveckling (FFHU)”, Björn Lindbergson) Samtalen och ”konstateranden” kring detta dokumenteras noggrant.

Dokumentation från seminarierna sprids brett med hemsida och med e-post, i första hand till seminariedeltagare och övriga inbjudna till seminarierna.

Bilaga: Förslag till ett klargörande och utveckling av verksamheten för Forum för hållbar utveckling (FFHU), lämnat till Magnus Andersson, sammanhållande, den 20 november 2004

 

hemsidesansvarig: annalena.pikas@bahnhof.se
sidan senast updaterad 26 januari 2005