Kretslopp ett måste för att samhället skall bli uthålligt

I regeringsformens första kapitel: Statsskickets grunder. I, § 2, tredje. stycket stadgas, att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. I kap 1, Miljöbalkens mål och tillämpningsområde § 1:5. stadgas vidare att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi skall främjas, så att kretslopp uppnås." 

Kretslopp består av en serie fysiska och kemiska tillståndsomvandlingar, som resulterar i att begynnelsetillståndet återskapas. Ett ex är ved, som omvandlas till rök och aska genom att förbrännas med syre från luften. När röken och askan omvandlats till ved och syrgas igen av växande träd, har begynnelsetillståndet återskapats och kretsloppet fullbordats.

Det kretslopp som avses i regeringsformens och miljöbalkens bestämmelser är, att alla resurser, som hämtas från livsmiljön och bryts ned till avfall, föroreningar och andra nedbrytningsprodukter, skall omvandlas tillbaka till livsmiljöns resurser igen. Jämför figur 1. Om detta villkor inte uppfylls, ansamlas de nedbrytningsprodukter som inte omvandlas till resurser igen i livsmiljön och dennas fysiska och kemiska sammansättning och egenskaper ändras. Bl a ändras livsmiljöns livsuppehållande egenskaper och blir andra än dem, som livet på jorden, sådant vi känner det, beror av för sin överlevnad.

 

Fgur 1: Livsmiljöns kretslopp

Resurser hämtas från livsmiljön i form av råvaror, drivmedel och arbetskraft. Jämför och i figur 1. Via tillverkningsprocesser omvandlas dessa resurser till produkter. Jämför i figuren. Dessa bryts ned, genom konsumtion. Jämför i figuren. Resultatet blir avfall, föroreningar, ”utsläpp” m m. som hanteras och ”kvittblis” via processer, som i likhet med alla andra processer förbrukar exergi för att kunna äga rum. Jämför i figuren. (Exergi är energi med termodynamisk potential gentemot omgivningen och den kan därför genomdriva tillståndsförändringar och uträtta arbete.) 

Genom växternas fotosyntes och andra resursförnyande och exergifixerande processer i livsmiljön återskapas resurser ur de exergifattiga nedbrytningsprodukterna. Jämför i figuren. Här finns de processer i kretsloppet, som är tillräckligt effektiva för att både drivas av - och fixera en del av den exergirika energi som tillförs dem från solljuset. Exergifixeringen medför att exergifattiga nedbrytningsprodukter ändrar sitt fysiska och kemiska tillstånd till exergirika resurser. Den exergi som inte fixeras i resursuppbyggnaden förloras som exergiförlust, vanligen i form av spillvärme till omgivningen. Jämför i figur 1. 

Om alla de nedbrytningsprodukter som bildas i de olika omvandlingsleden i kretsloppet omvandlas till resurser igen, kan livsmiljöns fysiska och kemiska sammansättning och egenskaper hållas konstanta ,vilket är nödvändigt för att livet skall existera. Detta eftersom livet på jorden är anpassat till och beroende av dessa livsbetingelser. 

Vårt problem är att livsmiljön och dennas resurser, sedan mitten av 1800-talet, bryts ned snabbare än de återbildas. Därför ändrar sig livsmiljöns fysiska och kemiska sammansättning och egenskaper. De blir undan för undan andra, än dem vi är beroende av för vår existens. Orsaken är att nedbrytningsprodukter, såväl koldioxid som andra, inte omvandlas fullständigt till resurser. En del av dem blir över och ansamlas i livsmiljön eftersom kretsloppet där inte fungerar sedan vi började bryta ned livsmiljön och dess resurser snabbare än de förnyas. 

Om regering och riksdag inte brutit mot lagens krav på kretslopp, när de fattat sina beslut, stiftat lagar och regerat samhället, skulle livsmiljön och dennas resurser förnyas i åtminstone samma takt som de bryts ned. Dess resurser skulle hållas konstanta. Resursbrist skulle inte uppstå. Livsmiljön skulle inte förorenas av avfall, föroreningar och andra nedbrytningsprodukter som inte omvandlas tillbaka till resurser igen. M a o skulle livsmiljön varaktigt tillhandahålla den livsuppehållande förmåga, som livet på jorden är beroende av för sin existens. Men den hotas nu p g a att livsmiljöns sammansättning och egenskaper ändrar sig. Fenomenet kallas miljöförstörelse.

 

Staffan Delin