FRÅN ORD TILL HANDLING ?

 
BAKGRUND

Miljöfrågorna fick i Sverige ett uppsving under 1980-talet bl a genom kärnkraftsomröstningen 1980, miljöpartiets bildande 1981 och säldöden 1988. Ett femtontal rikstäckande miljöorganisationer bildades under denna period och de har alla ett gemensamt mål; det hållbara samhället. Idag, två decennier senare, kan vi konstatera att miljön har försämrats på en rad områden och vad beträffar klimatet är situationen akut.

En viktig orsak till dessa misslyckanden är den ekonomiska tillväxten vilken står i direkt konflikt med det hållbara samhället. Denna tillväxt är för våra makthavare, politiker såväl som näringsliv, något av ett livselexir och här hävdas t.o.m. att vi behöver tillväxt för att kunna utveckla ett hållbart samhälle. Det självklara sambandet mellan tillväxt (ökad produktion och konsumtion) och ökad miljöbelastning förnekas.

Även miljöorganisationer undviker denna fråga.  SNF ägnar sig i stället åt det verklighetsfrämmande budskapet att vi med förnybar energi kan göra oss oberoende av fossila bränslen till år 2020. Forskare, beroende av samhällets stöd, tvingas också in på dessa tankespår.

Fenomenet genomsyrar även den internationella debatten. Al Gore och IPCC som förmedlat viktig information om det kritiska klimatläget undviker frågan om ekonomisk tillväxt och detsamma gäller de globala miljökonferenserna, nu senast på Bali.

Mot den här bakgrunden har miljöarbetet hittills inriktats på att ’miljöanpassa’ ett ohållbart samhällssystem. Vad som nu krävs är en omställning till ett hållbart samhällssystem.

 

KRITERIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSSYSTEM

Ekonomi

Den ekonomiska tillväxten utgör som ovan nämnts ett allvarligt hot mot miljön. Den dominerande drivkraften bakom denna tillväxt är våra behov av inkomster. Dessa behov finner vi på alla nivåer i samhället. Motmedlet är självförsörjning.

Ekologi

Ett hållbart samhälle måste underordnas termodynamikens lagar. Den exergi som förloras i samhällets olika processer måste kompenseras av en motsvarande exergiuppbyggnad för att balans ska uppnås. I praktiken måste samhället drivas av solenergi i olika former. Icke förnybar energi måste elimineras och omvandlingar från ett energislag till ett annat där exergiförlusterna blir alltför stora begränsas. (Staffan kan säkert formulera detta bättre). De energiformer som vårt framtida samhälle i huvudsak måste planeras för är därmed el (från vattenkraft och vindkraft), ved, biogas och muskelenergi.

 

OMSTÄLLNINGEN

Förutsättningarna för att uppfylla ovan nämnda kriterier finner vi främst på landsbygden.

En omställning från ett samhällssystem till ett annat måste ske successivt genom att det nya sytemet utvecklas parallellt med det gamla. Härmed kan intressekonflikter undvikas (jmf övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle).

I praktiken handlar det om att ge människor möjligheter att bosätta sig på landet. Detta kan ske genom en egnahemsrörelse liknande den som startades 1904 och där fördelaktiga lån och lättnader i regelverk erbjöds. Kostnaderna för detta torde bli marginella i förhållande till de mångmiljardbelopp som diskuteras för att ’miljöanpassa’ vårt nuvarande samhällssystem.

Ett initiativ till denna samhällsomställning borde kunna tas av Exergi-Akademien. Här finns ett brett och djupt kunnande i grundläggande hållbarhetsfrågor och formella bindningar till etablissemanget saknas. Samarbete etableras lämpligen med organisationer som arbetar med landsbygdsutveckling, t ex Förbundet Sveriges Småbrukare,  Hushållningssällskapen, Folkrörelserådet Hela Sverige ska Leva och JAK. Det kan nämnas att Hushållningssällskapen spelade en viktig roll i den förra egnahemsrörelsen.

 

Bengt Söderberg

www.overlevnad.org